Den första februari

I dag fick jag sovmorgon.

Ända till halv tio!

Det var en underbar sovmorgon. Lakanen kändes ovanligt mjuka och Junis (som slumrade tätt intill) fjuniga bebisfrisyr var extra fjunig. Förmiddagssolen strålade någonstans där bakom rullgardinen och  tillsammans med puffar av nybryggt kaffe stack dessa hål på mina rosaskimrande drömmar.
Tack, Tomas Lazar, för att du steg upp i ottan och tog hand om morgonpigga Theo!

Juni sov ovanligt gott natten till i dag. Kanske för att hon åt en och en halv portion gröt innan läggdags. Detsamma gäller Theo. Ju mer mat jag trycker i honom under dagen, och speciellt på kvällen, desto lugnare och djupare nattsömn verkar han få. Jag proppar i honom föda och han ler lyckligt. Är detta kuren mot alla dessa månader av störd nattsömn och dåligt humör (hos alla)? Har han fått för lite mat? För lite proteiner? I går gjorde jag quinoafrutti med kiwi och banan (precis som risifrutti fast med vit quinoa och vispad grädde istället för vitt ris och ... ja, vad är det i en risifrutti egentligen?) till mellis. Allt för att hitta alternativ till mellissmörgås eller en ynka mellisbanan, som inte verkar räcka energimässigt till Theo.

Dagen har varit fin.

Tomas har varit ledig från skolan.

Vi har varit på loppis. Och där hittade jag en tejpad utgåva av Lars H Gustafssons Lotsa Barn för en ynka tjuga.

Och jag älskar ju Lars H!

Så, det var ju kul!

Något annat kul hände precis innan kvällsmaten. Jag står i köket och utropar "Nej!" Med Juni på armen inser jag att jag måste diska hennes lilla gulliga grötskål (ja, för hon kan ju inte äta ur ngt annat) för att kunna servera hennes kvällsmål. Theo rusar in i köket, och frågar "Hände? Bajsa du på dej?"

What !!!