Vad händer med mig?

Tomas diskar. Jag sa att jag bara skulle gå på toa ... och så satte jag mig vid datorn och började googla barnkläder. Han kommer att bli sur då han upptäcker mig, så det är bäst att jag fattar mig kort.

I dag har vi kollat på en till lägenhet. Två lägenheter har vi blivit erbjudna under de senaste fyra månaderna av ytterst slappt sökande (nja, det är väl inte helt sant - inget sökande överhuvudtaget är väl mer riktigt). Den första låg i Slottstaden på ganska fin adress. Tyvärr var inte innergården helt till belåtenhet. Den vi fick se i dag låg på Gamla Väster. Men den passade inte heller. Vad är det för fel på oss? Det är ju inte som att vår nuvarande lägenhet är en überfräsch renoverad råvind med teppanyakihäll. Dessutom bor vi på Möllan.

Ändock trivs vi gott i vårt hus. Man känner grannarna, man stannar och pratar i trappan eller på innergården eller i tvättstugan eller på Ica. Vi umgås till och med regelbundet med några av dem. Dricker kaffe och diskuterar barn. Jag gillar vår vaktmästare (som svarar i telefonen mellan 7 och 21 varje dag !!!) och vår hyresvärd. Jag gillar att man kan tvätta i tvättstugan i princip när man vill. Jag gillar vår innergård. Jag gillar att det inte är mer än hundra meter till mataffären. Jag gillar att det inte är mer än femhundra meter till "tunnelbanan". De enda negativa är att vi bor på Möllan och att vår lägenhet är för liten. Vår lägenhet är ju för liten! Vi kan inte bo här så länge till. Men vart ska vi flytta?

Jaja. Jag googlar barnkläder och Tomas gör fint i köket. Theos fredagsmys består i en ny Bamsetidning. Juni breakdansar (det vill säga försöker ta sig fram) på golvet.

Vi har lekt i lekparken i flera timmar i dag. Vädret har varit underbart ljumt. Första gången på lääänge som jag inte känt att jag vill gå hem igen så fort vi gått ut.

Jag googlar barnkläder. Jag vill köpa något till mina barn. Då jag och Tomas fick reda på att det var en flicka som låg och skvalpade därinne i min livmoder började det genast åååha's och aaaha's i min familj. Nu, efter fyra killar, skulle det äntligen få köpas klänningar, spets, tyll, rysch och rosa. Och ja' ba' NÄ! Hon ska inte ha ngt sådant. Men nu, så här snart åtta månader efter förlossningen så sitter jag här (fortfarande med en mage len som en vetedeg. Jag ska börja springa snart igen!) och nästan bestämmer att jag ska köpa en sådan här. Hon kommer vara uuurgullig i sommar!