Vi, i familjen Andersson/Lazar, klär oss ofta i randigt.
Kamouflering - en utmärkt skyddsmekanism vid eventuella hot hemma i vardagsrumssoffan.
På bilden bär jag min absoluta favoritamningströja. Den är väldigt mjuk, lagom lång och med massa tryckknappar fram underlättar den vid panikhunger (då det bara är att slita upp den utan att ngt går sönder, och inte följa Sara Thomasdotter-Berggrens exempel och slita upp en skjorta med "vanliga" knappar).
"Ska du ha på dig den i dag igen?" frågar Tomas nästan varje morgon.
"Jajamän" måste jag svara då.
I dag är det dags att införa tre nya rutiner för att underlätta vårt vardagsliv. Att ej bygga disk- samt tvättberg och plocka in barnleksaker fungerar nu hur bra som helst. Det känns som att vi alltid har rena koppar och kläder. Jag stryker till och med alla våra nytvättade plagg (inte underkläder dock. Något jag vid närmare eftertanke kanske borde börja med? Bli "the italian mother/housewife" ända ut i fingerspetsarna? Ja, jag har hört att de italienska kvinnorna stryker sina söners samt äkta hälfters kallingar), inte för att vara duktig, utan för att jag verkligen njuter av synen av små platta barnplagg, vikta i snygga fyrkanter, där de ligger i byrån (jag är hemma mest hela tiden nu och måste få vara kreativ där jag finner möjlighet. Därav det myckna bloggandet?) Och att inte behöva vila ögonen på intorkade matrester medan man äter sin frukost/lunch/middag gör underverk för vår familjeharmoni. Och då vi inte har ett specifikt lekrum till vår son ligger hans prylar och dräller överallt. Att få undan dessa, ur direkt synfält, gör att vår "vuxenstund" (= då Theo gått och lagt sig och jag och Tomas får chans att prata/kolla på film med mera ...) känns mer "vuxen".
Hur som helst - rutinerna har fungerat bra och gjort familjen nöjdare.
Så!
Efter lite dividerande mig och Tomas emellan, dags för tre nya (ty alla goda ting är tre). Punkt fyra: dammsuga varannan dag. Punkt fem: göra veckomeny. Punkt sex: storhandla en gång i veckan (baserat på veckomenyn).
Hur mycket tid kommer vi att tjäna på de två senaste punkterna? Hur mycket lidande besparar vi oss då vi slipper att ännu en gång suckande öppna skafferiskåp och kylskåpsdörr utan en aaaaaaning om vad vi ska äta?
Det var det hele.
3 kommentarer:
Sunda regler!! Känner igen mig i att öppna ett kylskåp fullt med mat, fast man inte vet vad man ska äta
Jag vet. Hemskt! Ett riktigt i-landsproblem av en värre sorten.
Åh vad det låter härligt! Jag står just nu i ett vardagsrum med tomt golv(!) i en vinkel då jag inte kan se in i köket (vilket är tur). Tänk om jag hade lyckats följa era tre första tumregler (lekrummet är överbelamrat med leksaker från golv till tak), då hade jag med glädje lutat mig fram för att kika in i mitt kök! Och med glädje tänkt på alla platta plagg i min byrå (som just nu ligger huller om buller och deesutom i påsar på golvet!)
Hur gör man, Ellen Andersson?!
Skicka en kommentar