fredag 21 oktober 2011

Goda råd som ej är dyra

När jag började berätta om att vi skulle ha bebis nummer två fick jag ett par tips som varit lite bättre än alla andra. Två råd som faktiskt är goda på riktigt:
1 Planering är A och O
2 Se till att barnen får samma rutiner
Planering och organisering. Regler och rutiner. Dessa går hand i hand. Det låter ju skittrist, det hör jag ju, men vad hade jag tagit mig till utan dessa? Alla måste äta och alla måste sova (inte minst föräldrarna!), annars gör vi kaos med varandra. Och för att alla ska vara både mätta och pigga krävs ett uns av planering från min sida. Detta uppnås lättast genom att vi alla rör oss till, i princip, samma rytm.
Jag frågade på BVC och de sa att man inte kan skapa rutiner för ett barn som är under sex månader. Nähä, sa jag, och försökte ändå.
Junis dag är nu i (relativ) samklang med Theos. Hon sover till tio, dricker en slurk samtidigt eller strax innan Theos mellis. Går vi ut sover hon i vagnen, är vi hemma är hon vaken. Vid lunchdags dricker hon en slurk till. Sedan sover hon - förhoppningsvis samtidigt som Theo. Efter en timme eller så väcker de varandra. Vid tre är det dags för mellis nummer två, och ännu mer mat till Juni. Sedan middag/amning vid fem igen. Vid sju - åtta, mer amning tills hon somnar, och sedan sover de båda för natten (om allt gått väl). Jag får gå in till henne en eller ett par gånger och amma igen innan jag själv går och lägger mig. Sedan äter hon x antal gånger under natten. Vet ej hur många. Jag ammar i regel i sömnen då.

Jag har, som jag nämnt tidigare, blivit besatt av prylar/tjänster som kan förenkla vår vardag. Dessa två ovanstående goda råd är basen, grunden, vi alla vilar bekvämt på.

1 kommentar:

Sara sa...

Vad skönt det låter! Jag håller med. Jag har också försökt få Alfred och Melker att iaf sova samtidigt, och det har jag lyckats riktigt bra med - tills den dagen då Alfred inte längre ville sova på dagen... Men man vänjer sig med det med. Sen är det inte alls lika jobbigt att få nummer tre som jag tyckte att det var att få nummer två...

Skicka en kommentar