Det är åtta dagar mellan min och Tomas födelsedag. Förra veckan var det hans tur, i dag är det min. Jag fyller tjugosex år. Nu är jag inte längre ungdom i Statens Järnvägars ögon, nu kräver de att jag ska betala fullpris då jag köper min biljett. Det är nog det värsta med att fylla tjugosex. Annars är allt väl. Tomas jobbar. Jag och min son har tagit en fin promenad i det varma, vackra vädret. Vi har köpt Loka och ballonger som jag, till Theos stora glädje, blåst och hängt upp. I kylskåpet väntar en pappersbox med massa olika bakelser från Hollandia.
Oj, nu spyr Theo upp sitt mellis, och som den väluppfostrade son han är torkar han upp det själv. Genom att glida över kräkset fram och tillbaka. Han är duktig han, trots sina noll år.
Hur firar man sin födelsedag? Förra året var jag gravid och fyllde tjugofem. Det kändes inte alls särskilt kul. Man vill ju ha sin födelsedagsdrink. Och alkoholfritt
är
inte
lika
roligt
!
I år blir det heller ingen födelsedagsdrink, (jag dricker dock den nyinköpta Lokan ur vinglas för att göra det hela lite festligare), men det blir i alla fall ballong, kaka och härlig, mjuk kroppskontakt med mina killar. Och detta gör kanske att jag klarar mig utan min födelsedagsdrink ännu ett år.
Men bara kanske.