Barnbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarn

Aaah, ännu en dag till ända.

Jag upplever att dagarna den senaste veckan varit ovanligt grå (nu talar jag om vädret), men till kvällen har molnen skingrats och solen sjunker sakta mot en klarblå himmel.

Så även i kväll.

Luften känns frisk efter dagens regn, och fåglarna kvittrar intensivt denna lugna fredag.

Tidigare i dag cyklade jag och Theo omkring på stan.

Det var efter lunchen som jag frågade Tomas om jag kunde sticka i väg och fixa lite ärenden. "Theo åsså följa mä" utbrast sonen kvickt. "Aa, men okej då" svarade jag.

"Knäpp", på med cykelhjälm, stövlar och galonisar. Regnet öste ned. Men vi var vid gott mod.

När hälften av ärendena var avklarade fikade vi en pyttestund. Kaffe och morotskaka och jag önskar att jag tagit en bild av Theo där han överlycklig satt med sockrigt frostig glasyr i pannan. Och jag översköljdes av lyckokänslor. Herregud, vad jag tycker om mina barn! Jag fattar inte att jag i minst en veckas tid, som nyförlöst, med första nyfödda, satt i soffan, bölade och kollade på Two fat ladies (för jag älskar att kolla på dem och jag hoppades att de skulle få mig på gott humör igen) och sörjde över min frihet som flytt.

Förmodligen var det helt rätt för mig. Jag var tvungen att sörja ständiga sovmornar, obegränsade mängder öl/vin/sprit, att endast ansvara för sig själv - och kanske störst av allt: den lite mer omfattande orosbefrielsen!

Men ändå ...

Det spelar liksom ingen roll vad jag från början föresatt mig att skriva på denna fåniga blogg, det tenderar ständigt mynna i något slags barn-halleluja. Vad har jag i huvudet egentligen?

Bla bla bla

Jag och Tomas har startat vår hälso-sommar! Hahahahaha, säger vi, och tackar nej till godis och andra onyttigheter (dock ej öl/vin/sprit - som ju är MYCKET VIKTIGT att förtära på sommaren). Jag tänker  också (nästan, eeeh ...) bara läsa och lära om hälsosamma saker så jag börjar med denna ↓