I går var vi återigen tvungna att fly vår lägenhet. Den blir så varm! Outhärdligt.
Så vi gick till Pildammarna.
Juni Jo sov.
Theo Harry åt djurkex och sprätte lyckligt omkring.
Sedan var det som om sonen bara gav upp. Han lade sig på grusgången och pillade. Ville inte flytta sig en centimeter.
Det tog en liten stund och det glada utropet "Nam nam" innan vi, föräldrarna, insåg att han ju ligger där och äter småsten. Det är inte första gången. Så fort han får möjlighet suger han i sig grus. Varför? När jag var liten hade vi en bok som hette Hus är gott, sa Oskar, vari en liten kille vägrar annan mat än byggmaterial. Nu finns den tydligen i ny utgåva. Kanske vore ngt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar