Ljusgröna fingrar

I dag fick jag lite kvalitetstid med min storasyster. Visserligen spenderad i både vänt- och undersökningsrum. Men ändå ...

Efter en liten olyckshändelse har Sara fått problem med ena ögat. Ett tillstånd som förvärrats under helgen och till slut blivit så illa att hon i dag (liksom i fredags) måst söka akut vård. Så, halvblind som hon var/är fick jag hämta henne i Hjärup för att sedan leda henne till ögonakuten. Det var trevligt (för att vi för en gångs skull kunde umgås på tu man hand) men också hemskt tråkigt eftersom Sara hade fruktansvärt ont.

När hon fått sin behandling gick jag hem och lekte med Duplo och åt godis. Drack kaffe, för jag kände mig nästan förlamande trött. Åt spagetti med tomatsås till middag och vann två auktioner på Tradera.

Theo var ovanligt bångstyrig då det var dags för honom att gå och lägga sig. Jag fick stanna länge där i mörkret, bredvid sonen. Det kan kännas som mild tortyr. Man bara ligger och stirrar, och tänker på alla de tusen saker man hellre gör de få barnfria timmar man har på dygnet (nej, inte ens då jag sover är jag mer barnfri eftersom en åttamånaders baby kräver att få ligga nära, och vid femtiden på morgonen känner jag hur en liten barnhand lyfter på mitt täcke för att de kvarvarande timmarna få sova tätt intill), tills man kommer på att man kan lyssna på radio i telefonen. När kan man annars lyssna aktivt på något? Vår köksradio står i princip alltid på, och då p1 är den enda kanalen som går att ställa in (eller Radio Malmöhus - eehh ...) på den skruttiga apparaten blir det ju kanalen vi lyssnar på. Och man lyckas snappa upp en hel del under dagen, men det är ju på intet vis så att jag sitter stilla och verkligen lyssnar. Som jag kunde göra i kväll, i mörkret, bredvid min slumrande unge.

Så, mitt tips: lyssna på Odla med Stadsgrönt. Jätteintressant då de diskuterar morgondagens stadsodling! Något jag hoppas ligger inom en överskådlig framtid. Jag blev så himla inspirerad av programmet jag skrev om här, att jag stod med telefonen i handen - redo att ringa Ivar (vår fastighetsägare) för att be om att få göra om en av innergårdens uteplatser till odlingslott. Men! Jag lyckades sansa mig. Det skulle vara som att skaffa ett tredje barn. Och det orkar jag verkligen inte i nuläget.

Men i framtiden så ...

Skåda - min fönsterodling! En liten tjej som lyckligt säger "Ba" till varenda typ som promenerar förbi där nere, utanför fönstret.