Talande bokomslag

I morse åt jag en engelsk frukost, med stekt korv, stekt ägg och ett ruttet päron, medan jag läste John Steinbecks Möss och människor. Fy fan vad sorglig den är. Nu planerar jag att ta mig till bibblan och låna en bok till, vilket kommer att ta tid. Att inte döma en bok efter dess omslag är inte visdomsord som jag anammat. Det är sällan jag plockar upp en bok som har ett verkligt fult omslag, med undantag för Arto Paasilinnas böcker. Vad är det för galning som gör omslagen till hans fantastiska böcker?
Jobbar man på bibblan ska man helst inte ha högklackade skor med stålförstärkning under, som damerna på skönlitteraturavdelningen har. Det är respektlöst. Om jag måste stänga av mobilen borde de bära ecco.
I dag bestämde jag mig för att städa. Jag hann bara putsa fönstren innan jag tröttnade. Det känns som jag alltid städar. Om någon ringer och har ett förslag på aktivitet kan jag aldrig följa med eftersom jag måste städa. Det är konstigt. Jag tror att jag älskar att städa.
Det var nog allt.