Vi åt frukost på Simrishamnsgatans innergård i ösregn. Lina kollade sin facebook hemma hos oss, och Daisy var med. Jag ville gosa med henne som man gör med en katt, det ville inte hon. Hon ville mest vara med Lina. Sedan gick vi på stan och vid sju började jag jobba.
Jag sydde en kjol i går, och skar sedan bort toppen av min tumme. Det är inte skit under nageln utan bara levrat blod jag inte petat bort p g a smärta.
Vad har hänt med de personer som man träffade förut, som man bara träffade liksom. Som kunde komma släntrande nerför gatan, fråga vad klockan är och sedan följa med en bit på vägen. Prata om lite allt möjligt, träffas igen och lära känna. Ibland träffar man ngn man gillar direkt, och man känner att de gillar en tillbaka. Det är lite ovanligt. De som är vänliga. Jag fick sova hemma hos en person jag inte känner en gång, när jag var jättefull och mådde jättedåligt. Och denna personen höll min hand när jag sov och upp mitt hår när jag kräktes. Det var snällt. Eller som när jag nästan precis flyttat hemifrån och jag lockades hem till ngn för att personen tvunget skulle läsa mig dikter. Och så blev det så. Vin korkades upp och med ryggarna mot ett varmt badrumselement (detta var i oktober) fick jag lyssna på rosor som var röda och violer som var blå. Och jag fnissade så mkt att jag var tvungen att bita mig i fingret. Men det var snällt. Jag fick en egen dikt postad till mig en månad senare. Eller när jag träffade ngn som ville kramas en maratonkram som var så lång att jag började undra vart jag tog slut och den andra tog vid, hela kroppen somnade. Jag gillar ju fysisk kontakt - så det var snällt. Nu är nästan alla nya jag träffar trista. Ingen ny vän liksom. Inget roligt överhuvudtaget. Och så blev jag så förvånad alldeles nyss. Även om han inte kände mig reste han sig genast, trollade fram en sittplats, en liten pall mitt i allt trångt, och senare en stol när de fanns lediga. Jag gillade honom direkt. Sedan gick jag hem. Och nu ska jag sova. Jag är lite berusad och ganska trött. Och i morgon ska jag jobba igen. Jobbet är samma samma samma. Kockar rör i sina grytor, öl dricks, mina fingertoppar uppsnittade av glassplitter, kaffe bryggs, pengar rullar in, fimpar sopas undan. Allt är verkligen samma samma samma. Med allt. Man borde inte få vara uttråkad när man är så ung som jag.
Jag har varit i Stockholm och hälsat på. Nu är jag tillbaka i Malmö och sover framför tv:n: Jag ska jobba i kväll och det har jag ingen lust med alls. Jag vill nog aldrig mer jobba faktiskt. Solen har brutit fram efter regn och det gör mig dock på lite bättre humör. I går på tunnelbanan, medan vi var på väg till Anns lantställe, steg en man på. Han satte sig nästan intill en enorm kvinna med två barn som skrek och sprang omkring i vagnen. Hon berättade för snorungarna att i morgon skulle Morris komma hem. Mannen som nyss klivit på spratt till och sa med klar tydlig stockholmsröst att hans son hade en kompis som hette Morris, ovanligt va? Jättekvinnan ignorerade honom, stirrade ut genom fönstret. Mannen blev sur och kallade henne jävla kärring och annat, men skit samma - det spelar ingen roll. Poängen är att jag var mycket noggrann med att påpeka att kvinnan fått vad hon förtjänat i form av offentlig förnedring. Man svarar på tilltal, det är tecken på respekt, om personen som tilltalar en inte är ovänlig. Man behöver inte vara överdrivet pratsam - men man svarar i alla fall. På tunnelbanan på väg hem sätter sig en ngt överförfriskad herre bredvid mig, jag vill helst läsa, han pratar om hur han både proffsboxat, spelat fotboll på allsvensk nivå och bordtennis. Jag ler hela tiden. Han spottar lite på mig medan han pratar. Och tidigare i dag, när jag övertrött satt på sjuan till södervärn, på väg att börja gråta, sätter sig en sextioåring framför mig. Hennes hår är vitt och slickat bakåt, ihopdraget till en knut. Hon vänder sig åt mig, frågar: "Varför i hela världen är jag tillsammans med ngn som får mig att må så här? Det är vedervärdigt! Äckligt! Så här ska det väl inte behöva vara? Jag lämnar honom nu. Han är säkert på andra sidan." Och jag var verkligen så fruktansvärt trött, men mindes vad jag gjort poäng av, och log och svarade på tilltal. Alla stirrade på oss. Jag läste ut Tärningsspelaren. Fick inte lust att slå tärning en endaste gång. Han är inte så bra han, Luke. Dagens låt (fredagen den trettonde) CocoRosie - Good Friday
söndag 8 juli 2007
Det är tråkigt att vara ensam. De enda ljud som hörs är hosta från tanten under, pianospel från ngn ovan och skramlande disk från de som bor intill. Jag blir nojjig över att tappa nycklarna. För vem ska då släppa in mig när jag kommer hem halv fem på morgonen? Är jag ute sticker jag ständigt ner handen i väskan eller fickan för att känna efter att de ligger där de ligger.
Jag sitter i de randiga långkalsongerna jag brukar sova i, i fåtöljen vi fått av Tomas kompis tjej och kollar på dansk tv-kanal. Jag har ätit frukost och ringt ngr samtal till bostadsbolag, men eftersom min röst är förkylningsgrötig så la jag av. Lyssnar på musik jag inte lyssnat på på evigheter. Jag och Lina var hemma hos Hillevi i lördags. Drack vodka peach och jag kände ingen smak alls. Sedan gick vi till Debaser och musiken var skitdålig och jag dansade rumpdansen, vilken genererade stort utrymme åt mig och Lina på dansgolvet. Min självdistans är enorm, men tyvärr osynlig för vissa. Roligast var nog vägen hem. En tiominuterspromenad som tog oss flera timmar. Jag och Lina var briljanta (briljanta var ordet vi använde i går i alla fall) och alla älskade oss.
Lokalpatriot
Det märks att jag druckit ngt för jag pratar och beter mig som en femåring. Lina sov över, och vi gick ut och åt. Jag åt hela min plus halva hennes portion. Jag är en mycket hungrig person. Vi köpte saker. Jag köpte billiga stövlar som jag kommer kunna ha först i höst. Framförhållning är bra. Sedan gick jag till jobbet. Det var tråkigt.
Gick upp i tid, duschade och klädde mig. Gick upp i tid för att ta tag i mitt liv. Söka ny lägenhet, fixa utbildningen, organsiera, skriva listor och allt det man gör när man tar tag i sitt liv. Så ringde Hillevi och ville fika, och det lät roligare. Lite har jag i alla fall tagit tag i: - Gick hem och lagade ordentlig middag när jag var hungrig istället för att antingen köpa en falafel eller vänta på att Tomas skulle sluta jobba och laga mat till mig - Slutat rökt, det är bra att passa på nu medan jag är förkyld och inte alls sugen på det ändå - Köpt ett par sköna skor för att jag verkligen verkligen behöver ett par skor och inte enbart för att de är snygga
Jag har fått ont i halsen och snor i näsan. Måste dricka teet vi har hemma som smakar som en blandning mellan henna och gödsel. Det är ekologiskt! Det regnar och jag orkar inte gå och jobba. Men det ska jag ändå. Jag har ännu inte duschat eller tagit på mig kläder som man kan visa sig ute i. Jag borde diska och .
Efter personalmöte med kaffe och bulle köpte jag frukost, gick hem och åt och sedan åkte vi till bokskogen i Torup eller ngt sådant. Det var fint. Jag såg: vita kor, en rottweiler, brunt vatten, ett dödsbo, slottet, slottsparken och en djurkyrkogård. Kollar man riktigt noga på den nedre bilden kan man skymta torson som en pinne i horisonten. Det är fruktansvärt fint på skånska landsbygden. Vallmo, blåklint och lavendel blommade på ängarna och det luktade kobajs. Fick ett telefonsamtal från Soraya i dag också. Det var hon som skickat mig gratisglassen. Himla fint!
Jag har snart inte längre formen av en pepparkaksgubbe. Min kropp snörps ihop på vissa ställen och buktar ut på andra. Att lyfta tungt och springa konstant i minst sex timmar varje dag verkar ha den effekten. Nu syns det ju såklart skitdåligt på den här bilden, men jag börjar bli stark som en hel karl. Om ngn tycker att min klänning verkar fin så är det Carin Wester som gjort den. Hon är drottning över god smak och min idol.
Jag vaknade till vid tio när Tomas skulle gå och tänkte att en timme till det kan jag minsann sova. Vaknade lite senare, gick upp, åt en macka, kollade på klockan. Den var tre. Jag HATAR att jobba på nätterna. Jag är ständigt trött och blek för att jag missar att gå ut medan det fortfarande är dag. Ngn har skickat mig en glass. Tyvärr står ingen avsändare. Men tack så hemskt mycket i alla fall. Väldigt fint! Jag känner inte igen handstilen, men kanske är det Jenny? Jag kan verkligen inte bestämma mig för ngnting. Ska jag eller ska jag inte, vill jag eller vill jag egentligen inte, bör jag, bör jag inte? Jag är helt uppfylld av det just nu. Kommer jag ångra mig? Vad missar jag? Vad får jag? Är det värt eller ovärt? Vad känner jag egentligen? Jag är olycklig (fånigt, visst, men sant) och vad är det egentligen som gör mig olycklig? Jag tror jag vet vad, men är det värt?
En eftermiddag utanför Coop på S:t Knuts Torg. Vi skulle lämna in Tomas cykel på verkstaden och han klagar på att jag tydligen aldrig kan bestämma mig för ngnting. Inte ens om jag ska äta en godis eller ej.
Jag firade midsommar i Helsingborg i går. Trodde jag skulle jobba, fick ledigt, ringde Lina, fick vara med henne. Min midsommarklänning passade inte och jag fick springa från Södervärn till centralen. Tjejmiddag med sill, färskpotatis, jordgubbar, grädde och hits från 2003. Alla var finfint piffade och jag kände mig som en slusk med halvsvettig klänning och inget smink alls. Akrylnaglar klickade mot det dukade långbordet i takt, hår lockades, rosévin dracks och kinder rougades som bäst när vi tog bussen vidare till Hampus. Blev aldrig full, åt sill i omgångar och gick och la mig relativt tidigt.
tisdag 19 juni 2007
Tomas klippte min lugg jättefult. Sedan klippte Tomas kompis min lugg igen. Jag bad honom klippa den längre - det kunde han inte sa han. Resultatet: jag ser ut som tolv igen.
Det regnar, har regnat hela dagen. Och jag har ont i magen. Stått på droppande balkong och rökt äckliga cigaretter. Badrumsmattan som hängt ute i evigheter är blöt. Jag har sommarlov, men det är inte alls så roligt. Jag vill åka till Tösse och ligga i solsäng och läsa farmors fler år gamla Allersnoveller, spela lite kubb och fika med familjen. Jag kan inte sluta tänka på vad jag ska göra i höst och om jag kanske ska flytta ngnannanstans. Det vore ganska roligt.
Snoozade förbi skolan. Vaknade tio minuter efter vi börjat och bestämde mig för att inte gå dit. Sista dagen innan sommarlovet visserligen, men jag hade ändå inte gjort uppgiften och Ann sov över här och frukost med henne kändes mycket mer lockande än att stressduscha, på med kläderna och tråkig bussresa med tung dator för att sitta generad i skolsalen utan gjord läxa. Väckte henne vid tio för att visa Samwell. Jag och Tomas gick ut för att köpa ägg, mjölk, Yoggi och räkost på tub. Vi åt. Sedan gick Ann ut på promenad med en vän och jag löste korsord och kollade på ett program om ungdomar som red hästar i Spanien på barnkanalen. Duschade. Jag och Tomas gick till Mobilia. Kollade på grejer, åt på bk och gick sedan hem. Bestämde mig för att hoppa av skolan för ngr dagar sedan, så jag sökte kurser på Lunds Universitet till hösten. Sen anmälan, men jag sökte hur många som helst så ngn måste jag ju komma in på. Helst vill jag läsa en grundkurs i intermediala studier. Det verkar roligt. Nu är det bara en stund kvar till jag ska jobba.
I dag har jag: ätit sushi, köpt cigaretter och stått på vår balkong i mina fejk Louis Vuitton flipflops. Snart ska jag gå och jobba. I kväll är det kattgala. Ngn klubb anordnar ngnting för att samla in pengar till hemlösa katter. Det ska bli intressant.
Jag är så fruktansvärt bakfull. Jag funderade på allvar att hoppa från balkongen för jag mår så illa och även om jag kräkts en miljard gånger sitter alkoholen kvar i varenda cell, framförallt i huvudet. Jag blir tokig! Gårdagen var hetsig. Sitta i skolan och göra ingenting i ngr timmar och sedan föreläsning som var guld. En tjej som heter Sara pratade om personpr och hur man bygger ett varumärke, realtionen mellan image, profil - hette det profil? Jag minns inte - och ngn tredje grej som jag inte heller minns. Bra var det i alla fall. Jag och Tomas var ovänner nästan hela dagen i går. Jag vaknade på helt fel sida och mkt mkt försent, och Tomas var uppe i tid, men jag ville att han skulle vänta på mig ändå så att vi kunde åka tillsammans. Han sa ja, okej. Och jag var skitarg och skitstressad och stod i garderoben och skrek för att jag inte hittade ngt att ta på mig och jag sa att sedan du Tomas sorterat och vikt alla kläder hittar jag fan ingenting här, du får aldrig mer peta på min grejer! Han blev irriterad och sa att om jag bara gick upp tidigare bla bla bla bla. Det besvarade jag tyvärr med Håll käften! Och Tomas blev tyst och gick. Vi sa inte ett ord till varandra i skolan i går. Inte förrän vi kom hem blev det kiss and make upp och jag bad om förlåtelse för att jag varit den onda häxan och han sa att han gärna ville hjälpa mig att må bättre för jag mår inte så bra just nu tyvärr och att han skulle göra vad som helst bara jag sa till. Sedan gick vi på fest. N3Ps vårfest med i princip gratis dricka och middag hela kvällen, vi streamade från festen, en film som efter lite research ej lagts upp ännu, vilket enbart är positivt eftersom jag och Jossan visade brösten. Vi var så snorfulla, men Martin var ändå värst. Han äger restaurangen vi är på och ansåg kanske därför att han fick göra lite som han ville. Av med skjortan, vips! Av med byxor, strumpor och skor och sist kallingarna. Helt näck stod han på dansgolvet och svängde. Baren var öppen för oss att gå in i och blanda oss ngt eget. Jag blandade mig och Anders ngt eget, som bland annat innehåll Sourz Apple Sour och cola och smakade fruktansvärt. Shotar med absolut delades ut med jämna mellanrum. Det var fruktansvärt! Men otroligt roligt. Jag är kär i varenda person i min klass och jag vill inte sluta för att jag skulle sakna dem. Säger jag nu inlindad i bakfyllesentimentalitet. Nu måste jag kräkras och sedan sova lite till. Jag ska jobba om ngr timmar.
