Jag tar en paus i städandet som Tomas inte anser vara ett riktigt städande då det inte följer hans uppfattning om den härliga sysslan. Han städar genom att lägga papper på hög, klossar i låda, pennor i burk och disk i diskhon. Jag städar genom att öppna alla skåp, riva ut innehållet och blanda upp skiten med det som redan ligger framme och sedan långsamt sortera bergen som bildas. När han är färdig sedan länge och kan ligga på sofflocket och lata sig, har jag nästan hela vägen kvar.
Jag lägger upp vår babysitter och urvuxna barnkläder på Tradera. Betyder detta att inga mer barn ska födas av Ellen Andersson?
Jag har alltid vetat att jag inte "bara" vill ha ett barn. Så att skaffa syskon till Theo kändes naturligt och inget jag och Tomas direkt behövde diskutera. Men denna gång spelar inte samma sång.
Ja ja. Ett tredje barn står och faller inte med vår gamla babysitter. Även fast det kanske kändes lite så då annonsen var publicerad.
Ser ni Nuni på bilden här ovan?! Det är knappt en liten bebis längre. Två tänder har spruckit fram. Man kan se dem på bilden. Och hon går, om än lite stapplande, med hjälp av sin lära-gå-vagn. Underbara unge!
1 kommentar:
Trean kommer säkert när ni minst anar det. Så var det för oss. :-)
Skicka en kommentar