We are family

Jag har pluggat hela dagen, det har varit skit och jag är förkyld och det spränger i bihålorna så om jag ligger upp och ned så dunkar det fruktansvärt. Det känns lite som då vi skulle landa i Grekland och jag var superförkyld, och jag trodde att mitt högra öga skulle poppa ut och halva ansiktet sprängas. Annars är det lugnt, jag sitter hopvikt i fåtöljen med en filt över benen, dricker vatten och kollar på när Tomas koncentrerat spelar tv-spel. Jag längtar till Kil, få plocka läckerheter ur överfyllda skåp, kunna bli skjutsad i bil, få äta middag som en riktig familj. Inte en middag för bara två, så som det är i min nya familj. I min nya familj har vi andra prioriteringar. Vi köper hellre alkohol än mat, betalar hellre kläder än räkningar och torkar oss med hushållspapper i stjärten.